Invisibilia och podcasttankar

Söndag och podcastdags hos Kulturvis. För mej är kommer poddsäsongen emot, mest eftersom jag på mitt sommarjobb stundvis har möjlighet att lyssna på poddar eller musik, en möjlighet jag utnyttjar till fullo. Poddar är inte bara underhållning, många av de poddar jag lyssnar på har ett uttalat eller underförstått syfte att bilda och erbjuda tankemotstånd. Podcasten som format innefattar, i mitt tycke, alltid element av underhållning och kunskapsförmedling. Oftast inte kunskap i form av akademisk kunskap, men kunskap om världen, om hur andra människor och regioner fungerar, om människors intressesfärer.

Poddar görs i en mängd olika former. De som görs helt utan vinst, som en del av ett större mediebolag, de som sponsras av sina lyssnare via donationer och försäljning av varumärkesprodukter och sådana som har reklaminslag. Eller en blandning av alla tre. Min erfarenhet är att poddarna oftast sköter finansieringen sömlöst och smidigt, utan att det stör innehållet, och det är en självklarhet att de som producerar media skall ha betalt för sitt jobb, oavsett om det sker via donationer/direkt understöd eller reklam.

Nu till dagens podd. Ni är kanske bekanta med NPR?  NPR står för national public radio, det vill säga public service radio i USA som är icke-vinstdrivande och går runt på donationer (och i podcastsammanhang reklam). NPR verkar nationellt men satsar mycket på lokalt journalistarbete med. Nu är jag ju inte främst intresserad av lokaljournalistik från USA, utan de välgjorda, intressanta och givande podcasterna NPR producerar. NPR producerar ett flertal podcasts, säkerligen alla lika intressanta och hörvärda men den jag vill snacka om idag heter Invisibilia.

Invisibilia är en podcast som enligt egen utsago utforskar de osynliga sakerna som formar oss som människor, som samhälle, som art. Känslor, koncept, idéer och antaganden kring det mänskliga undersöks ur en rad synvinklar av de tre programvärdarna Alix Spencer, Lulu Miller och Hanna Rosin. Den tredje säsongens första avsnitt publicerades för någon vecka sedan och handlade om känslor, och hur vi tänker kring känslors uppkomst. Mina favoritavsnitt från tidigare säsonger är avsnittet om byn där familjer inhyser människor med allvarliga psykiska sjukdomar och behandlar dem som en dela av sina egna familjer och det avsnitt som utforska normer via gråtande män på oljeriggar och bistra ryska mcdonaldsanställda. Två avsnitt väl värda en lyssning. Precis som podden i övrigt utmanade de mitt sätt att tänka kring olika företeelser och öppnade mina ögon för sånt jag inte ens tänkt på. Vilka poddar lyssnar ni på i sommar och finns det någon som utmanar era tankebanor lite extra? Tipsa gärna!

Rebecca
Publicerad 11.06.2017 kl. 20:51

Var är alla bokpoddar?

Det verkar finnas poddar om allt möjligt nuförtiden. Mordpoddar, komedipoddar, historiapoddar, samhällspoddar. Kan du tänka på det så finns det en podd för det. Vilket naturligtvis är trevligt, poddarna tar ju den plats som välgjord radio hade, poddarna är enkla att lägga på som bakgrund till alla olika slags vardagssysslor. Diskning, matlagning, städning. Varje vardagssyssla blir bättre med en podd.

Men det finns ett glapp i poddvärlden, ett hål där något saknas. Var är alla de fantastiska bokpoddarna, poddarna av läsare, för läsare som ägnar sig åt en jordnära litteraturkritik av populärlitteratur utan att sätta sig på höga hästar? Jag har bara hittat två som jag älskar, Mellan raderna och En förbannad podd. Finns det andra svenskspråkiga bokpoddar som inte är antingen nedlagda eller pretentiösa?

bilden tagen från Mellan radernas acast

Fast jag studerar litteratur och därmed är van vid (och i viss mån ägnar mig åt) pretentiös och detaljfokuserad litteraturkritik så är det inte det jag vill ha av en podd om böcker. Jag vill ha fokus på läsarna, fokus på boknyheter och fokus på det som är trendigt. Båda de bokpoddar jag lyssnar på levererar detta.

Mellan raderna som Peppe Öhman och Karin Jidhe har i skrivande stund 55 avsnitt i bagaget och det är 55 superbra avsnitt. Högt och lågt, samhällsperspektiv, boknyheter blandat med funderingar kring litteratur i allmänhet. Helt enkelt en bra podd om böcker. Blandningen mellan Jidhes rikssvenska stämma och den hemtama finlandssvenska klangen hos Öhmans röst gör Mellan raderna till en njutbar lyssningsupplevelse.  Jag tycker inte man behöver lyssna på avsnitten i ordning, men som de flesta andra poddar så ger det ett visst mervärde att lyssna på avsnitten kronologiskt. Plus att åtminstone för mig så är det en omöjlighet att börja mitt i, bara tanken på att inte ”lyssna ikapp” känns hemsk. Men kanske det är bara jag?

bilden tagen från En föbannad pods facebook

Katarina Stenskytt och Sofia Jonsson gör tillsammans podden En förbannad podd, och även om den har 31 avsnitt just nu är det för mig en relativt ny upptäckt. Stenskytt och Jonsson har en dylik approach till litteratur som Mellan raderna men har kanske en större vikt på kultur och sina egna liv. Huvudfokuset är fortfarande böcker och de cirka timslånga avsnitten ger inte bara boktips utan diskuterar böckerna grundligt och drar även paralleller till andra verk, ser intertextualiteten i och sambanden mellan olika verk.

Det jag finner mest givande med bokpoddarna är, förutom att de är ett komplement till mina studier, är den läslust de väcker inom mig. Att höra andra prata passionerat om böcker de läst och vad de tyckte om böckerna. Brukar ni lyssna på bokpoddar och i så fall vilka? Tipsa mig om fler bra svenskspråkiga bokpoddar!

Rebecca
Publicerad 20.11.2016 kl. 20:11

Sändningar från nattdalen

Någonstans ute i Nordamerikas öknar ligger den, småstaden Night Vale, där besynnerliga händelser avlöser varandra. Ingen vet med mer säkerhet var bebyggelsen ligger än att det rör sig om sydvästra USA, men detta utgör likväl inget hinder för er att turista där.

Stadens lokala radiokanal föreställs av podden Welcome to Night Vale, skriven av Joseph Fink och Jeffrey Cranor. Genom den sammetslena stämma som tillhör värden Cecil får vi ta del av mer och mindre suspekta nyheter, meddelanden och annonser från den hemlighetsfulla platsen. Mot loungig bakgrundsmusik som bygger en mystisk fond narraterar han stadens händelser och iakttagelser. Ett glödande moln med okänt uppsåt, en svävande katt på radiostationens herrtoalett, en samling av tre meter långa änglar som uppenbarat sig för gamla kvinnan Josie.

I fiktiva Night Vale är invånarna vid det här laget vana vid företeelser av den arten, så pass att de blivit aningen desensibiliserade vad det gäller oförklarligheter. Därför blir lokalradion inte heller något nervkittlande radioteaterdrama med hög spänning, utan det är med samlat sinne som Cecil reflekterar en stilla undran över vad som händer och varför det händer, men med en nyans av resignerad vetskap om att han måhända aldrig kommer få svar på sådana frågor.

"Here’s something odd: there is a cat hovering in the men’s bathroom at the radio station here. He seems perfectly happy and healthy, but it’s floating about four feet off the ground next to the sink. Doesn’t seem to be able to move from its current hover-spot. If you pet him, he purrs, and he’ll rub on your body like a normal cat if you get close enough. Fortunately, because he’s right by the sink, it was pretty easy to leave some water and food where he could get it, and it’s nice to have a station pet. Wish it wasn’t trapped in a hovering prison in the men’s bathroom, but listen: no pet is perfect. It becomes perfect when you learn to accept it for what it is."

Avsnitt 2, "Glow Cloud".

Förtjusande obehagliga och med en lågmäld humoristisk perfektion bildar avsnitten en gåtfull krönika som även går att ta del av i lösryckta avsnitt, men som nog gör sig bättre i kronologisk ordning för den som inte vill missa någonting. Trots att narrativen ofta är självständiga och inte behöver ett sammanhang för att komma till sin rätt, så är känslan av att som nyinflyttad i Night Vale lära känna staden och dess invånare dag för dag — d.v.s. avsnitt för avsnitt i tur och ordning, i en slags realtid via radiokanalen — väl värd att rekommendera. Karaktärer och fenomen återkommer ofta men framträdandet av huvudsakliga ramberättelser skyndas ändå inte. Det är i småstäders halvsömniga mak som berättelsen går vidare, och detta är en av de mångtaliga saker som lyfter podden. Allt är genomarbetat, uttänkt och likvärdigt. Inget behöver jäktas.

Jag försöker komma på produktioner att jämföra med men i poddgenren, vilken jag förvisso inte är särskilt bekant med, kan jag inte hitta något liknande. Tankarna åker istället till tv-serier som Twin Peaks på grund av gåtfullheten och karaktärsgalleriet, samt de Arkiv X-avsnitt där sandiga hemligheter ligger gömda ute i New Mexicos öknar. Kombinera de stämningarna och ni har en relativt duglig beskrivning av Night Vales miljö.

Welcome to Night Vale är en podd jag både vill dela med någon och behålla för mig själv. Har ni en gnutta mörk humor, ett intresse för det övernaturliga samt hyser en djup uppskattning för utmärkta produktioner och genial kreativitet (och vem gör nu inte det?) så kommer ni säkerligen att känna igen er i detta.

Ni hittar alla avsnitt, i skrivande stund 95 stycken, på soundcloud.com/nightvaleradio. Scrolla till slutet av sidan för att inleda med avsnitt 1, eller klicka igång det här: 

Vill avsluta med en dos livsinspiration från poddens Twitterflöde, ett flöde som för övrigt är fyllt med guldkorn i samma stil:

"Greet each day with a smile. An ominous smile. A knowing smile. Smile at the day until the sun returns to its horizon, scared and tired."

Linnea
Publicerad 10.10.2016 kl. 21:21

Att knarka poddar från Malmö

Jag knarkar jättemycket poddar. Kan inte göra en enda hushållssyssla om jag inte får ha en podd i öronen. Alltså på riktigt, inte en enda tallrik blir diskad i detta hushåll om jag inte får lyssna på podd under tiden. Men jag gillar det missbruket, kanske man till och med kan kalla det för hobby, för jag lär mig saker, blir underhållen och får jättemycket städning gjord.

Det började för flera år sedan när jag brukade promenera hem efter arbetsdagen för att rensa huvudet och vägen var svintråkig (bara uppförsbackar, Södertälje jag tittar på dig!). Så jag började lyssna på Tankesmedjan i P3 för att göra hemfärden lite roligare. Tankesmedjan i P3 är ett program från Sveriges Radio (Sveriges motsvarighet till Yle). Tankesmedjan jobbar med politisk satir, vilket för mig blev ett lätt sätt att ta till sig nyheter när man fick de presenterade för sig på ett skruvat och roligt sätt av roliga människor. Detta var kanske hösten 2013 och nu för tiden lyssnar jag på rätt många olika poddar.

Men en genre, som jag tänkte skriva lite om idag, är ”roliga människor från Tankesmedjan som gör sina egna poddar nu” också kallad ”komiker i Malmö”-genren. För det finns en uppsjö av poddar som gamla tankesmeder gör och jag verkar lyssna på dem alla. Detta inlägg kommer att bli väldigt Sverigesvenskt (kommer prata mer om andra poddar utan förankring i Malmö i framtiden), men se detta som ett tips på poddar plus kanske som en bikt av mitt missbruk. Gillar dessutom när kulturjuttun hänger ihop, och det gör alla dessa poddar, de går in i varandra och ibland får man känslan av att tjuvlyssna på ett stort kompisgäng, vilket inte heller är helt fel. Plus i dessa poddar finns så många favoriter; komiker, satiriker och serietecknare! Så poddar från komiker i Malmö som alla jobbat på Tankesmedjan kommer här:

Lilla drevet

En av mina absoluta favoriter. Tre personer pratar politik, världshändelser, nyheter och kultur med humor. Det är utbildande, man får nya infallsvinklar - samtidigt som man blir underhållen. Alltså jag älskar Lilla drevet, det är min städa-inför-helgen-lyssning alltid. Den kommer ut en gång i veckan, numera på torsdagar. Från början startades den av Ola Söderholm, K. Svensson, Liv Strömquist och Nanna Johansson. K (förut känd som Kringlan) är inte med längre, utan numer är det också inhopp av ”fasta vikarierna” Simon ”Chippen” Svensson, Moa Lundqvist och Jonatan Unge.

Della Sport

Består av Jonatan Unge, Simon ”Chippen” Svensson och numer också K. Svensson. Jag har lyssnat på varje avsnitt av denna, exakt varenda ett. Kommer ut måndag och fredag och de beskriver den själva som ”Della Sport ser på världen genom sport och på sport genom världen. Det är som satir fast om sport”. Det är verkligen en podd för dig som gillar sport och för dig som inte gillar sport, och gillar man Simon, Jonatan och K så är den guld.

 

Palmemordspodden

Ännu en podd där jag har lyssnat på varje avsnitt. Älskar nördigheten i att välja ett ämne, i detta fall Palmemordet, och sen podda om det i 78 avsnitt (hittills). Varje avsnitt är uppbyggt kring ett spår eller en specifik grej där Johannes Finnlaugsson pratar med en annan komiker om det. Kort sagt; två komiker spånar kring konspirationsteorier om Palmemordet. Förutom att den är kul så har jag lärt mig svinmycket om Palme, mordet och om Sverige under Palme-eran. (Också kul att större delen av namnen i denna text har varit gäster i Palmemordspodden).

Spela Spel

Nanna Johansson och Jonatan Unge pratar spel. Tv-spel, datorspel, och ibland lite brädspel. Och fastän jag inte spelat på flera år, förutom de sporadiska Mario Kart-kvällarna vi ibland haft på Brändö, så lyssnar jag. För alltså Nanna och Jonathan är roliga och smarta människor och ett perfekt sällskap i lurarna.

Februaripodden

Tänk er Lilla drevet, fast med bara Ola Söderholm och Jonatan Unge (<3), i längre format och utan aktualitetsperspektivet, där de mest pratar om olika teorier om manlig impotens (Ola har alltid läst någon cool sociologs tankar om detta) och Jonathan pratar utlämnande om föräldraskap och relationer. Det är roligt, men också lågmäldare och mer öppet än deras andra poddar. Ett intellektuellt samtal om impotens låter kanske inte underhållande eller ens som en smart idé - men den ljuvlig. Utkommer otroligt sporadiskt men Februaripodden har fått god kritik.

 

Dilan och Moa

Dilan Apak och Moa Lundqvist lärde känna varandra när de båda jobbade på Tankesmedjan tillsammans och nu poddar de ihop om kriser, pms och astrologi bland annat. Hemskt roliga tjejer! Med dem känner man sig som en i gänget, jag känner alltid igen mig så mycket i deras kriser och vad de tycker och tänker, deras podd är som en jävligt rolig och feministisk tjejkompis man vill dricka vin med!

Jorden går under

Johannes Finnlaugsson, Petrina Solange (Petrina och Johannes jobbar båda på Tankesmedjan just nu), Simon ”Chippen” Svensson och K. Svensson har en ståupp-klubb i Malmö som heter Under Jord, och deras podd handlar mycket om branschskvaller och vad Under jord-gänget gör just nu. Den känns ofta som en bra efterfest och bäst är det när de hackar på varandra och på andra i branschen.

 

Som sagt, jag gillar podd och jag gillar uppenbarligen Malmö-komiker. Kommer att prata mer podd i framtiden, men nu undrar jag; lyssnar du på några poddar? Vilka och varför?

PS - Har jobbat på Waldorfdagis OCH fick feeling därav den utflippade och lite antroposof-doftande tankekartan.

PS igen - I senaste avsnitten av Ted & Kaj-podden så pratar de om Mor Kurage och hennes barn och om Brecht! Lyssna! De spoilar inget så du kan lyssna på avsnittet innan du ser pjäsen. Kaj förklarar Brecht himla bra och Ted är motsträvig på ett sätt jag känner igen mig i (tror inte Brecht jag och är bästisar). 

Johanna
Publicerad 29.09.2016 kl. 12:45

Kulturvis = kultur·vis + kul·turvis. Kollektiv blogg där vi snackar kultur, turvis. Kul!

Följ oss

Facebook
Bloglovin'

Skribenter

M · Linnea Portin · PRESENTATION
T · August Treier · PRESENTATION
O · Pär Jonasson · PRESENTATION
T · Johanna Sjöberg · PRESENTATION
F · Mikaela Sandberg · PRESENTATION
L · Fredrika Lindgren · PRESENTATION
S · Rebecca Mattbäck · PRESENTATION
Amanda Helling · PRESENTATION

Ögonblick

@kulturvis på Instagram! →

Brevinkast

kulturvis@gmail.com