Skribentpresentation: Pär Jonasson

Publicerad 17.08.2016 kl. 14:21

Pär Jonasson, född 1982. Uppvuxen i Ronneby, Blekinge, Sverige. Sedan 2016 bosatt i Jakobstad med fru och två katter. Gillar mer att läsa och skriva än att räkna. Blir lugn av radio och när folk har intressen. 

Pär Jonasson

Vad läser du helst?
För det första delar jag nog en problematik med Linnea här, helst skulle jag läsa mer än vad jag gör. Jag upplever bredbandet som tidsboven i dramat, på gott och ont. Det ligger liksom ett skimmer över minnet av soliga eftermiddagar med kaffe och en bok från tiden när internet i praktiken bara var tillgängligt efter klockan 18 (lägre taxa). Det känns som att det var lättare då att hinna med fler böcker. Den ständiga uppkopplingen är en utmaning för självdisciplinen. Men hur som helst, när jag väl läser försöker jag blanda skönlitteratur med facklitteratur. Bra läsupplevelser på senare år, av olika anledningar så klart, är Kajsa Ekis Ekmans ”Skulden”, Tove Folkessons ”Kalmars jägarinnor” och ”Sund” och som alltid Mattias Alkbergs poesi och låttexter.

Vilken tv-serie kan du se om och om igen?
Jag har ganska lätt för att inte börja se på tv-serier, men när jag börjar har jag svårt att sluta. Det är lite som godis eller pannkakor (plättar) på det sättet. Nyligen har jag sett om The Office (originalet) och det visade sig att jag älskar den ännu. Jag försöker också se om Lilyhammer, Steven van Zandts maffiakaraktärs krock med det norska helyllesamhället. Min senaste kärlek är den norska ungdomsserien Skam om ett gäng samtida unga kvinnor i gymnasieåldern.

Vad såg du senast på teater?
Jag tror att det var Acts of Goodness av Mattias Andersson i Schaumansalen i Jakobstad, sent i april. Det är en pjäs som bygger på att unga människor runtom i Europa svarat på frågan om de utfört någon god handling i sina liv. Den var ganska bra, men lämnade mig lite tom då jag saknade sällskap på föreställningen. En upplevelse växer alltid med möjligheten till diskussion och reflektion efteråt.

Vilken var den första skiva du köpte/fick?
Musiken var alltid viktig där jag växte upp. Inte så att vi spelade instrument, men att vi lyssnade på musik liksom aktivt. Det hände flera gånger när jag var mycket liten att jag fick skivor när jag gillade en låt på radion. Jag tror det första exemplet var Europes ”The Final Countdown” året jag fyllde fyra. Senare, men i samma veva, fick jag musik av min kompis Annas pappa Torbjörn. Tror det var en singel med Twisted Sister och en kassett med Imperiet, till exempel.

Vilka tre kulturpersonligheter skulle du gärna äta middag med?
Så svår fråga, men okej. Nina Björk för att hon säkert har bra teorier om vad som är viktigt i livet. Erik Niva för att vi skulle kunna prata om kopplingen mellan fotboll och samhälle och om hardcorepunkens betydelse då och nu. När jag som 14-åring nyligen fallit för indie-estetiken var det hardcore som var hett på mitt högstadium och det gymnasium som de äldre gick i. Jag fattade liksom ingenting då, men i efterhand ser jag storheten i alla fall bitvis. 
Och så Göran Greider, helt enkelt förr att jag tror att han har lika stark förankring i vardagen som i drömmen.

Har du någon favoritfilm?
Det är lite samma som med serier. Jag är alldeles för bra på att inte börja titta. På förhand tänker jag alltid: ”jaha, men tänk om den är dålig då? Då har jag slängt två timmar i sjön”. Men det är klart att jag har sett bra filmer. En bra feel bad-film är ”Den enfaldige mördaren” av Hans Alfredson. En mer må bra-betonad är ”Sven Klangs kvintett” av musikteatergruppen Oktober från 1976. Den handlar om ett dansband i Skåne på 1950-talet. De yngre medlemmarna vidgar sina vyer när en jazzälskande saxofonist går med i bandet. Ett bra exempel på människors betydelse för varandra.

Vem gjorde den bästa spelningen du varit på?
Också jättesvårt. Jag är liksom ingen arenaperson. Lockas inte det minsta av raketer och granater och stora gester. Föredrar nästan alltid mindre ställen där det känns som att man har artisten i knäet. Med den förutsättningen har jag sett mycket bra. Alltifrån en ung Rasmus Kellerman (numera Tiger Lou) i Em i aulan på min högstadieskola och Hederors och Hellberg i samma lokal och vidare till Vasas flora och fauna på After Eight förra hösten. Det är den täta stämningen som gör det. Den fanns också när jag såg Robert Hurulas gamla punkband Masshysteri på en pub i Ronneby. Det fanns inte ens en scen. Därmed inte sagt att inte det stora formatet kan vara fantastiskt på sitt sätt. Jag minns en ljus kväll med Håkan Hellström på Liseberg, det kan ha varit 2007. Han var ju stor redan då, men det var liksom inte Ullevi för det. Eftersom det enda som krävdes var inträdet till Liseberg var det vansinnigt mycket folk. Jag tror jag hört 30 000, men jag vet inte.

Vilken tidsperiod skulle du helst åka tillbaka till för kulturens skull?
Kanske tråkigt svar, men 1980-talet. Jag var ju där för det mesta, men hade velat uppleva det som något annat än barn. Det är att skiftet mellan analogt och digitalt inleddes som intresserar mig. Världen var fortfarande stor på det där sättet som innebar annonser och brev för kontakt mellan människor, att behöva köpa skivor och filmer för att konsumera kultur. Samtidigt föreställer jag mig att man kunde ana något annat runt knuten. Det måste ha varit kittlande, om det så bara gestaltades av ett digitalur till att börja med. Sedan gjordes den bästa popmusiken då också, säkert en konsekvens av tidens tekniska förutsättningar i någon mån.

Har du något skamnöje inom kultur?
Jag vet inte, men jag har förstått att det svenska bandet Perssons pack inte alltid sågs med blida ögon av dem som tyckte och tänkte högt. På något sätt buntades de lätt ihop med raggarkulturen och allmän skojrock, men jag tycker det finns ett djup i de dragsspelsburna melodierna som säger något om tillvaron långt utanför storstäderna.

Pär Jonasson
Kommentarer (2)
Spamfilter
Skriv siffran 2 med bokstäver?
Kul att läsa!.....
Faster Kerstin17.08.16 kl. 20:52
Jodå, Pär! Vad roligt att få börja läsa dina bloggar! Det liksom luftar ens egna kladdiga hjärnceller och får uppmärksamheten mot en annan, ny riktning - den ungdomligare. Ett måste för en gamyl! Tack, iväntan på mera :)!
Chrisu18.08.16 kl. 13:10

Kulturvis = kultur·vis + kul·turvis. Kollektiv blogg där vi snackar kultur, turvis. Kul!

Följ oss

Facebook
Bloglovin'

Skribenter

M · Linnea Portin · PRESENTATION
T · August Treier · PRESENTATION
O · Pär Jonasson · PRESENTATION
T · Johanna Sjöberg · PRESENTATION
F · Mikaela Sandberg · PRESENTATION
L · Fredrika Lindgren · PRESENTATION
S · Rebecca Mattbäck · PRESENTATION
Amanda Helling · PRESENTATION

Ögonblick

@kulturvis på Instagram! →

Brevinkast

kulturvis@gmail.com

Kategorier

Senaste kommentarer

28.07, 16:45Kultursommarlistan av Jenks
17.07, 15:52Kultursommarlistan av annakarin
13.07, 11:53Kultursommarlistan av Hanna