Skribentpresentation: Rebecca Mattbäck

Publicerad 19.08.2016 kl. 08:47

Rebecca Mattbäck, född 1996 och växte upp i Svenskfinlands ytterkant uppe i Österbotten, nu bosatt i Åbo. Studerar litteraturvetenskap. Gillar böcker, museum och podcasts. Drömmer om att en dag bli en fullfjädrad kulturtant.

Vad läser du helst?
Udda, men välskriven litteratur. Allra helst läser jag sådant som jag är verkligt intresserad av, som jag längtar efter att läsa, men som litteraturstuderande blir det oftast obligatorisk läsning och klassiker. Höjdpunkter från sommarens läsning var Susanna Alakoskis Oktober i fattigsverige och Pixel av den ungerska författaren Krisztina Tóth. Jag uppskattar också Arto Paasilinnas och Erland Loes typ av böcker väldigt mycket, den bistra, nästintill tragiska humor som finns där uppblandad med det absurda. Inom mig bor det också en liten varelse med en fäbless för YA litteratur, historiska romaner och ”så-ledset-det-bara-går-att-få-det” böcker.  ”Fullitteratur” helt enkelt.

Vilken tv-serie kan du se om och om igen?
De serier jag sett hela av är mycket få, och jag kan inte dra mig till minnes en enda som jag skulle ha sett upprepade gånger. Har inte riktigt tålamod med att se serier, de är oftast för långa, för utdragna och fyllda med utfyllnadsavsnitt som inte har med själva huvudberättelsen att göra. Mest uppskattar jag korta, intensiva serier med runda karaktärer som utvecklas under seriens gång. Det senaste året har jag sett Marvels Jessica Jones, som jag faktiskt uppskattade överraskande mycket, samt börjat se på Stranger Things. Jag har inte hunnit se hela ännu och kan därför inte säga om den faktiskt är så bra som det påstås eller om den är överhypad, men jag har höga förväntningar.

Vad såg du senast på teater?
Stormskärs Maja på ÅST i våras.  Som en österbottnisk sommarteater med tredubbel budget. Den var visuellt mycket tilltalande utförd och innehöll många spännande lösningar samtidigt som både sång- och skådespelarinsatsen var strålande. Speciellt de effekter som innehöll riktigt vatten var slående.

Vilken skiva var den första du köpte/fick?
Min första cd-skiva var en hemgjord bland-cd bestående av det bästa från Sås och Kopp, Dolly Parton och Simon and Garfunkel samt en del lösryckta barnsånger. En solklar kombination med andra ord. Jag tror jag fick den som present av en av pappas närmsta vänner och jag älskade den högt. Fortfarande lyssnar jag på en del av de sånger som fanns på den skivan, som för övrigt ännu finns i min ägo, och jag tror att det var den som lade grunden till min något spretiga musiksmak.

Vilka tre kulturpersoner skulle du gärna äta middag med?
Astrid Lindgren, som trots sin otroligt privata natur förhoppningsvis skulle dela med sig om sina tankar kring sitt liv och hur det var och blev. Speciellt intressant skulle det vara att höra om hennes upplevelse av att vara en ogift mor i 20-talets Småland och hennes väg genom förlagsbranschen.  Stephen King skulle också vara en spännand man att samtala med. Hans verk har tros allt uppnått kultstatus, från att ha varit ansedda som b-litteratur, och hans råd om skivande är garanterat bra. Sedan skulle jag också gärna samtala med Hank Green, videobloggare och otroligt produktiv människa. Jag hoppas han skulle dela med sig av sina erfarenheter av och kunskap om idéers tillkomst och förverkligande samt hur en människa orkar och kan leva det liva han tycks leva. Det finns ju så otroligt många fler kulturpersonligheter jag skulle vilja träffa men detta var ett axplock av de jag helst skulle träffa.

Har du någon favoritfilm?
Nej. Jag har ett flertal filmer som gjort intryck på mig, men en av dem är The Green Mile, baserad på en novellserie av Stephen King och med Tom Hanks i huvudrollen. Det som alltid slår mig med den filmen, förutom dess budskap om hur vi som människor dömer efter ytan och kraften i tron på mirakel, är den ofantliga sorgen i att lämna kvar när alla andra dör och hur det eviga, eller ens onaturligt långa, livet kan vara en förbannelse istället för den gåva det ofta målas ut att vara.

Vem gjorde den bästa spelningen du varit på?
Jag har svårt för livemusik. Om det inte är små, intima spelningar där stämningen ligger i luften, så vantrivs jag. Musik är så personligt, så skört och nära, att jag inte förmår njuta av den i stora arenor. För mig gör sig musiken bäst i vardagen, som en ständig följeslagare, men med detta sagt så gillade jag Vasas Flora och Faunas spelning under Åbo poesidagar i våras otroligt mycket. Den var sådär härligt nära och varm till sin karaktär.

Vilken tidsperiod skulle du helst åka tillbaka till för kulturens skull?
Måste man välja? Jag vet uppriktig sagt inte. Min inre boknörd skulle lite vilja bevittna boktryckarkonstens tillkomst men så lockar nog också tiden strax innan Elvis blev känd. Att få vara med i en tid så full av hopp och framtidstro som det efterkrigstida USA verkar ha varit (åtminstone fläckvis och bland dem för unga för att ha att kriget som det var) måste ha varit något extraordinärt.

Har du något skamnöje inom kultur?
The Mummy filmerna. Makalösa B-filmer, klyschiga, diskriminerande och ganska kassa egentligen – men jag älskar dem. Auran av äventyr, den egyptiska mytologin, den kvinnliga huvudpersonen. Någonstans bara så klockrent. De bara drar mig och jag har sett dem löjligt många gånger. 

Rebecca
Kommentarer (0)
Spamfilter
Skriv siffran 8 med bokstäver?

Kulturvis = kultur·vis + kul·turvis. Kollektiv blogg där vi snackar kultur, turvis. Kul!

Följ oss

Facebook
Bloglovin'

Skribenter

M · Linnea Portin · PRESENTATION
T · August Treier · PRESENTATION
O · Pär Jonasson · PRESENTATION
T · Johanna Sjöberg · PRESENTATION
F · Mikaela Sandberg · PRESENTATION
L · Fredrika Lindgren · PRESENTATION
S · Rebecca Mattbäck · PRESENTATION
Amanda Helling · PRESENTATION

Ögonblick

@kulturvis på Instagram! →

Brevinkast

kulturvis@gmail.com

Kategorier

Senaste kommentarer