Systrar & bröder

02.09.2016 kl. 08:40

Lånade Maria Svelands Systar & bröder från biblioteket. Har länge velat läsa den eftersom jag gillar Svelands ifrågasättande av kärnfamiljen + att jag har läst Bitterfittan kanske fem gånger och Hatet rekommenderar jag till alla. 
Men nu, mot boken →

En kort sammanfattning av karaktärerna

  • Storasystern Nora, präktig kultursekreterare som vill ha glansbildsbilden av kärnfamiljen. Tyvärr är hon gift med en riktigt tråkig typ, Henrik, som tar hand om deras två barn på torsdagar. Nora flippar på att torsdagsmiddagarna uteslutande är tacos och att deras familjeliv inte motsvarar hennes förväntningar på vad en familj borde vara.
  • Mellansystern Hedda, sover jättemycket och studerar på Konstfack. Hon har rätt dåligt självförtroende och få vänner.
  • Lillebror Per är drogberoende och försörjer sig som massör med happy endings till överklasskvinnor i medelåldern.
  • Mamma Anita, familjens nav som röker under spisfläkten och ser till att alla har det bra – förutom hon själv.
  • Pappa Göran, den alkoholiserade douchebagen som ingen räknar med. Kallar ofta Anita för kärring och bosätter sig i garaget då Anita går bort i cancer. Försvinner sedan spårlöst i Transsylvanien.

Varje kapitel berättas ur respektive syskons perspektiv som varvas med nutid och tillbakablickar till barndomens radhuslägenhet. Sveland har gjort det enkelt för sig med de stereotypa karaktärerna: den duktiga storasystern, mellanbarnet som hamnar i kläm, lillebror som kräver uppmärksamhet på alla tänkbara sätt,  den uppoffrande modern och den alkoholiserade fadern. Jag hade nog varit ok med det om själva handlingen skulle ha varit mer… spännande? Givande? Provocerande? Jag hade hoppats på en tydligare problematisering av kärnfamiljen eller att Sveland lyft upp syskonskapet med allt vad det innebär på ett mer ingående sätt. Den här storyn har en läst förr (jämför med Svingalängorna och Mig äger ingen) och det är inget nytt under solen.

Maria Sveland skapar debatt i och med hennes förmåga att trycka på samhällets ömma punkter. Hon är kompromisslös och modig och jag hoppas att hon fortsätter diskutera sina kärnfrågor rörande kön, klass och sexualitet. Trots att boken inte hamnar på min topp10-lista så vill jag ändå rekommendera den. Mest på grund av språket, det är få saker som stör läsrytmen och kapitlen är inte för långa. Det är en jämn läsupplevelse, varken mer eller mindre. 

Kul trivia: Bokhora har gjort en intressant notering av karaktärernas namn.
 

psst: what’s up med att alla pappor hela tiden ska vara alkisar i familjeskildringar? 

Mikaela
Kommentarer (0)
Spamfilter
Skriv siffran 7 med bokstäver:

Kulturvis = kultur·vis + kul·turvis. Kollektiv blogg där vi snackar kultur, turvis. Kul!

Följ oss

Facebook
Bloglovin'

Skribenter

M · Linnea Portin · PRESENTATION
T · August Treier · PRESENTATION
O · Pär Jonasson · PRESENTATION
T · Johanna Sjöberg · PRESENTATION
F · Mikaela Sandberg · PRESENTATION
L · Fredrika Lindgren · PRESENTATION
S · Rebecca Mattbäck · PRESENTATION
Amanda Helling · PRESENTATION

Ögonblick

@kulturvis på Instagram! →

Brevinkast

kulturvis@gmail.com