Iväg till landet ingenstans

Publicerad 22.01.2017 kl. 16:53

Väl medveten om att Peter Pan är en familjepjäs och att min ålderskategori inte tillhör målgruppen, gick jag ändå på ÅST:s Peter Pan i helgen. Historien om pojken som vill vara ung och fri för evigt är välbekant och älskad sedan länge tillbaka, så att se hur Åbo svenska teater valt att berätta historien var spännande. Det första jag noterade var cirkusinslagen i pjäsen, en för barnfamiljerna välkommen krydda, utförda av cirkusstuderande på Konstakademin vid Åbo yrkesskola. Cirkusstuderandena spelade de flesta av de mindre rollerna samt hjulade och gjorde akrobatiska övningar i band på scen. Cirkusinslagen fungerade väl i just den här pjäsen och gav för barnens del den där extra magin i det hela även om det märktes att den svenska dialogen bjöd på utmaningar för de studerande. Icke desto mindre ett bra bidrag till helheten.

ÅST:s version av Peter Pan är en inte fullt så disneyfierad version, vilket jag uppskattar. Pjäsen får innehålla orättvisor och sanningar och vara lite läskig, utan att någonsin bli för skrämmande för barnen. Från Lena som plötsligt måste axla mammarollen och leka vuxen för att de förlorade barnen behöver det och indianernas minst sagt tveksamma dialog till Kapten Kroks nagellack och Peter Pans starka motstånd mot att bli vuxen skapar ypperliga tillfällen till diskussion mellan barn och vuxen. Redan i foajén efter pjäsen hörs förundrade små stämmor som frågar allt från varför vi aldrig såg krokodilen till om riktiga indianer faktiskt pratar sådär? Och det tycker jag är underbart, om familjeteater både får vara roligt och spännande att se på också fungera som en språngbräda till diskussion.   

Helt klart bäst bland rollprestationerna är Peter Ahlquists Kapten Krook som är den perfekta blandningen av skrämmande och löjeväckande, roligt och slug. Allt från Kapten Kroks platåkängor och långa läderrock till det svarta nagellacket som komplimenterar kroken, skapar en helt lysande karaktär.  De övriga skådespelarna gör också övertygade roller, speciellt Markus Riuttus Petr Pan fångar träffsäkert en liten pojke som gör som han vill utan att fundera desto mer på morgondagen.

I övrigt måste jag säga att jag tycker att dräktdesignen är allt annat än tilltalande. Grälla färger och mycket olika texturer gör att det för den vuxna betraktaren distraherar från pjäsen som sådan, här är det igen en gång värt att minnas att jag inte är den tänkta publiken. Jag tror att för ett barn som går på teater bidrar dräktdesignen med sin färgkavalkad och spännande material till upplevelsen.

Scenografin i sin tur är lekfull och färgrik utan att bli gräll. Överlag tycks pjäsens ledord vara just lekfullheten, som genomsyrar såväl rollkaraktärerna, dräkterna som scenografin och pjäsens händelseförlopp. Tydligast märks denna lekfullhet i den episka slutstriden mellan Peter Pan med sina förlorade barn och Kapten krok med sina pirater. Här fäktas det metervis över marken på hjulförsedda plattformar samtidigt som resten av ensemblen iscensätter ett riktigt tumult komplett med handgemäng och kullerbyttor.  Vad som också kan anmärkas på i scenografin är användningen av ljus och skuggor som på ett strålande sätt spelar samman med resten av pjäsen till en helhet. Peter Pans flygande gör med skuggbilder mot en vit gardin och i ett skede hänger den glimmande ljuspunkten som föreställer Tingeling från ett metspö i taket. Innovativt och välfungerande.


 

Vad många barn skulle säga att var bäst med hela är nog att det var en riktig hund som spelade hunden Nanas roll. Genom hela publiken gick ett förvånat och förtjust ”ohhh” och man riktigt såg hur det tindrade i ögonen på de unga teaterbesökarna. Helt klart kvällens stjärna. ÅSTs Peter Pan är kanske inte något för den tjugoåriga universitetsstuderande, även om man som sådan nog hade utbyta av den, utan en sagolik första teaterupplevelse för barn i förskoleåldern uppåt. Helt klart värt ett besök för de med barn i den åldern eller för den vuxna som för en kväll vill uppleva barndomens magi både på scen och i publiken.

 

bilder: ÅST pressbilder

Rebecca
Kommentarer (0)
Spamfilter
Skriv siffran 7 med bokstäver?

Kulturvis = kultur·vis + kul·turvis. Kollektiv blogg där vi snackar kultur, turvis. Kul!

Följ oss

Facebook
Bloglovin'

Skribenter

M · Linnea Portin · PRESENTATION
T · August Treier · PRESENTATION
O · Pär Jonasson · PRESENTATION
T · Johanna Sjöberg · PRESENTATION
F · Mikaela Sandberg · PRESENTATION
L · Fredrika Lindgren · PRESENTATION
S · Rebecca Mattbäck · PRESENTATION
Amanda Helling · PRESENTATION

Ögonblick

@kulturvis på Instagram! →

Brevinkast

kulturvis@gmail.com

Kategorier

Senaste kommentarer

28.07, 16:45Kultursommarlistan av Jenks
17.07, 15:52Kultursommarlistan av annakarin
13.07, 11:53Kultursommarlistan av Hanna