Smygtitt in i kulturhösten

Publicerad 12.08.2017 kl. 12:09

Kulturupplevelserna har varit tunnsådda denna sommar. Jobb och andra prioriteringar har tagit över, smugit in och trängt ut såväl lästid som tiden för att konsumera andra medieformer. Men nu återvänder hösten så småningom och med den kommer vardagen och rutiner – vilket för mig innebär en struktur där kulturupplevelser är lättare att ha. Vad ser jag då fram emot denna kulturhöst?

Jag längtar till åbokklubben som Hanna och co drog igång. I augusti läser vi The Handmaid´s Tale och jag längtar redan efter att få höra allas smarta kommentarer och funderingar kring Atwoods klassiker. Bokklubb är ett så givande koncept. Du har en grupp människor som du kan diskutera boken med och som dessutom ger dig fenomenala boktips. I åbokklubben har vi dessutom inte tvång på att en måste ha läst månadens bok för att dyka upp, så en kan komma bara för att umgås och höra smarta människor formulera sina tankar kring litteratur. Ljuvligt!

(x)

Vidare på litteraturtemat så är jag överraskande taggad på John Greens nya ungdomsbok Turtles All the Way Down. Green skriver bra ungdomsböcker och jag längtar efter att se om hans nya blir en lika stor hit som The Fault in Our Stars. På hemmaplan i ankdammen ser jag fram emot att läsa Michaela von Kügelgens debut Vad heter ångest på spanska?. Jag har mina förhoppningar om att jag skall älska den, brukar ha en svaghet för skildringar av brytningsskeden och Förlaget marknadsför romanen som en berättelse om brytningstiden när en stiger in i vuxenlivet.

(x)

Nu har ju nyaste säsongen av Game of Thrones redan börjat men icke desto mindre ser jag fram emot att se hur de hela knyts ihop. Min approach till berättelsen om Westeros har kanske varit lite okonventionell, jag läste böckerna och tittade sedan på serierna från och med säsong sex det vill säga då tv-serien börjad röra sig utom vad som händer i böckerna. Egentligen är jag väl inte så investerad i vem som sist och slutligen sitter på järntronen men vägen dit går via välproducerad tv så jag är med. Ifjol skrev Linnea om Stranger Things och hur den drog in åttiotalsromantikerna och när säsong två släpps i oktober blir det intressant att se om serien håller bortom nostalgifaktorn och lockar tittare i år också.

ÅST lägger i år upp Piaf – jag ångrar ingenting, ett musikdrama om Edit Piaf. En kvinna som lugnt sagt existerade i gråzoner, var mänsklig, generositet och egennytta. Hoppas på en riktigt maffig föreställning med mycket sång och drama. Förhoppningsvis tar ÅST en dylik approach till Piafs liv som de gjorde till prins Alberts liv i Kungens Tal och får fram en nyanserad berättelse om ett liv. I november kommer också Blau Frau och gästspelar sin föreställning YO-BRO, som marknadsförs som något mellan stand-up och drag. Något jag verkligen hoppas jag har möjlighet att gå på.  

(x)

Ett axplock ur det som förhoppningsvis kommer emot under min kulturhöst. Samtidigt blir säkert det här inlägget en tjuvtitt in i vad jag kommer blogga om i höst. Har in något speciellt ni ser fram emot under hösten som kommer och i sådana fall vad?

Rebecca
Kommentarer (1)
Spamfilter
Skriv siffran 9 med bokstäver:
ser också fram emot bokklubben så mycket! bästa grejen ju
julia16.08.17 kl. 22:43

Kulturvis = kultur·vis + kul·turvis. Kollektiv blogg där vi snackar kultur, turvis. Kul!

Följ oss

Facebook
Bloglovin'

Skribenter

M · Linnea Portin · PRESENTATION
T · August Treier · PRESENTATION
O · Pär Jonasson · PRESENTATION
T · Johanna Sjöberg · PRESENTATION
F · Mikaela Sandberg · PRESENTATION
L · Fredrika Lindgren · PRESENTATION
S · Rebecca Mattbäck · PRESENTATION
Amanda Helling · PRESENTATION

Ögonblick

@kulturvis på Instagram! →

Brevinkast

kulturvis@gmail.com

Kategorier

Senaste kommentarer